Jag sov på atarax två av tre dagar i helgen, det säger en del antar jag. Och jag har fortsatt.
Jag avskyr krypet under huden, går liksom och väntar på att jag ska upptäcka tingestar som töjer ut huden och rör sig därunder, i äkta skräckfilmsstil.
Nej, vi ska inte fortsätta. Ja, vi hörs fortfarande. Imorgon åker han söderut och bor i sisådär en vecka hos någon han träffat på SD. Jag får välja bort, men om någon väljer bort mig, då dyker odjuret upp vid ytan. Man kan bli galen för mindre tänker jag och dubblar dosen med atarax. Jag tror att det finns en anledning till att min läkare har gett mig tid innan jul, jag tror hon känner på sig det här.
kraaam!
:o( *krama*
Att det aldrig kan få vara bra nån gång då… :/
stina: Tack!
Jag: Fast det är ju bra, för det mesta. Problemet är att det oftast är skiten som bubblar upp när jag väl skriver här.
Luna: Okej, fast jag hoppas att det är omvänd ordning så att du skriver för att den bubblar upp och inte att den bubblar upp för att du skriver.