”Men dig känner jag inte igen” följt av ”Du är jättesöt nu! Eller alltså, det var du förut också, men du måste ha gått ner i vikt!”
Klasskompis.
”Visst har du en syster med rött hår? Hon var inne i min butik förra veckan, ni är jättelika bakifrån. Visst heter du [Luna] förresten?”
Parallellklasskompis.
”Jag trodde att du var mycket yngre, kanske 20.”
Kille från en annan skola i kommunen.
Jag är glad att jag är tio år äldre, att det känns i kroppen. För bara några år sedan vägrade jag gå på en högstadie-klassfest. Nu har jag varit på en och jag lyckades hålla fast vid mig själv, den jag är på riktigt. Bra saker kom ut av att bli äldre, det är tur det.
0 Svar till “Joråsåatt”